När en by tar fram en byaplan söker den svar på frågan: hur vill vi att vår by ska se ut i framtiden? Det handlar om framtidstro, delaktighet och gemensamt ansvar. Hållbar utveckling är inte ett separat tema i byaplaneringen, utan en av dess grundläggande utgångspunkter. Att planera för framtiden innebär samtidigt att planera för en hållbar framtid, hur byn kan vara en bra plats att leva på även för kommande generationer.
Hållbar utveckling syns redan i många av de val och handlingar som görs i byarna, även om de inte alltid identifieras eller benämns som hållbarhetsarbete. Gemenskap, omsorg för näromgivningen, stöttande av lokala tjänster och arbete för att stärka byns livskraft är alla delar av en hållbar utveckling. I byaplanen kan dessa synliggöras och konkretiseras samtidigt som man får möjlighet att se byns utveckling som en helhet ur miljömässiga, ekonomiska, sociala och kulturella perspektiv.
På så sätt kan hållbar utveckling fungera som ett stöd i byns framtidsarbete och bidra till att bygga en livskraftig by på lång sikt. Dessa frågor diskuterade vi också under workshopen Verktyg för hållbar utveckling i byaplaneringen på Byadagarna 2026, som vi återkommer till i den här bloggen.
Hållbarhet hjälper oss att se helheten
Hållbar utveckling kan låta som ett stort och abstrakt begrepp, men i praktiken handlar det om mycket konkreta val. När bybor diskuterar service, boende, naturmiljö, gemenskap, företagande eller energi, berör de samtidigt frågor som handlar om hållbarhet, oavsett om begreppet används eller inte.
I en byaplan formuleras mål och åtgärder för framtiden. Därför är det viktigt att granska deras konsekvenser ur miljömässiga, sociala, ekonomiska och kulturella perspektiv samt att se sambanden mellan olika teman.
Om byn till exempel planerar en ny mötesplats kan man fundera på:
- hur platsen kan betjäna människor i olika åldrar och livssituationer,
- om befintliga byggnader kan användas i stället för att bygga nytt,
- hur platsen kan stärka gemenskapen också på lång sikt.
Om målet är att locka nya invånare är det samtidigt viktigt att fundera på de nuvarande invånarnas behov och vardagens smidighet. Då kan man till exempel diskutera:
- vilka boendeformer som behövs för olika livssituationer,
- hur samåkning, delningstjänster och möjligheterna till hållbar mobilitet kan utvecklas,
- vilka tjänster, fritidsaktiviteter och mötesplatser som finns inom gång-, cykel- eller kollektivtrafikavstånd,
- hur en kultur av lånande, delning, reparation och återvinning kan främjas.
Hållbarhetsperspektivet uppmuntrar också till att reflektera över naturens och miljöns betydelse för byn idag och i framtiden.
- Hur kan näromgivningen, vattendrag, landskap och biologisk mångfald värnas som en del av byns välmående och attraktionskraft?
- Hur kan byn samtidigt förbereda sig på klimatförändringens konsekvenser?
Till exempel kan extremväder, kraftiga regn, stormar eller längre värmeböljor påverka byns infrastruktur, säkerhet och vardag. Byaplanen ger möjlighet att identifiera både lokala styrkor och utvecklingsbehov samt att stärka byns förmåga att anpassa sig till och fungera i förändrade förhållanden.
På så sätt blir hållbarhet inte ett separat tema eller ett eget kapitel i planen, utan ett sätt att ställa bättre frågor och se sambanden mellan olika frågor.
Hållbar utveckling handlar om att hitta balans
I byaplaneringen möts ofta många olika behov och önskemål. För att verksamheten och utvecklingen i byn ska vara hållbar också för kommande generationer behöver hållbar utvecklings olika dimensioner beaktas.
- Ekologisk hållbarhet påminner oss om begränsade naturresurser och betydelsen av en välmående miljö.
- Social hållbarhet lyfter fram delaktighet, gemenskap, trygghet och jämlikhet.
- Ekonomisk hållbarhet betonar att lösningarna behöver vara genomförbara och stödja byns livskraft och utveckling på lång sikt.
- Kulturell hållbarhet uppmuntrar till att värna om lokal identitet, historia, traditioner och landskap samt att föra dem vidare till kommande generationer.
I praktiken är dessa perspektiv inte separata från varandra utan sammanflätade. En hållbar by byggs genom en balans där människor, miljö, lokal kultur och förutsättningarna för livskraft beaktas samtidigt.
I diskussionerna under workshopen på Byadagarna lyftes också lokal förankring, kulturarv, beredskap och samarbete fram. Deltagarna betonade att en hållbar by skapas genom samspelet mellan många olika aktörer, inte genom enskilda projekt eller åtgärder.
Från planer till handling i vardagen
Det viktigaste är ändå hur hållbarheten syns i byns vardag. En byaplan får betydelse först när den på riktigt styr verksamhet, beslutsfattande och gemensamma val.
När hållbarhetsmålen syns i byns evenemang, projekt, investeringar och dagliga verksamhet blir de lättare att förankra, och deras effekter blir mer konkreta.
Hållbarhet behöver inte bara synas i planer och strategier. Den kan också göras synlig i byns gemensamma utrymmen. Byns värderingar behöver inte bara synas i planer och strategier. De kan också synas i byahuset, förmedlas genom verksamheten och i de val som görs i vardagen.
Ett visuellt verktyg som påminner om byns arbetssätt
Målet med workshopen under Byadagarna var att skapa Den hållbara byns kompassblomma, ett visuellt verktyg som samlar de centrala delarna av hållbar byutveckling för den egna byn och fungerar som ett stöd i byaverksamheten.
Någon gemensam modell uppstod inte under workshopen. I stället skapade deltagarna olika tolkningar: en fjäril, ett träd och ett parasoll Resultatet visade att en hållbar by inte behöver rymmas i en färdig mall. Varje by kan skapa sitt eget sätt att beskriva sina mål, arbetssätt och värderingar.
Gemensamt för alla modeller var viljan att synliggöra byns vision, de konkreta handlingar som krävs för att nå den och betydelsen av samarbete. I bilderna framträdde visionen exempelvis som en stam, en mittpunkt eller en riktning, medan de praktiska åtgärderna gestaltades som grenar, blommor, vingar eller delar av ett parasoll. Budskapet var tydligt: utan handlingar bär inte visionen.
Diskussionerna betonade också samarbetets betydelse. Det är inte enbart föreningar eller eldsjälar som utvecklar byn, utan också bybor, företag, kommunen, projekt och många andra samarbetspartner. Finansiering och resurser lyftes fram som viktiga möjliggörare för att gemensamma mål ska kunna förverkligas.
Samtidigt blev det tydligt att de olika dimensionerna av hållbar utveckling inte är separata teman utan något som är genomgående i vardagliga beslut, samarbeten och i byns verksamhetskultur.
Vi uppmuntrar byar att skapa sin egen visuella beskrivning av hur man jobbar hållbart. Det kan vara en kompassblomma, ett träd, en fjäril eller någon helt annan symbol. Det viktigaste är att den hjälper byns aktörer att förstå de gemensamma värderingarna, målen och arbetssätten samt påminner om hur de kan omsättas i praktiken.
Syftet med det visuella verktyget är att göra arbetet för hållbarhet i byn synliga och integrera dem i planering, verksamhet och beslutsfattande.
Tillsammans mot en hållbar framtid
Att bygga en hållbar by börjar med det som redan görs i byn. Hållbar utveckling är inte något som kommer utifrån, utan något som byggs lokalt genom människors kunskap, samarbete och vilja att utveckla sin egen livsmiljö.
En hållbar by skapas genom små och stora handlingar, gemensamma diskussioner och medvetna val inför framtiden. Byaplaneringen erbjuder ett utmärkt verktyg för detta och ger samtidigt möjlighet att bygga en by där det är gott att leva både idag och i morgon.
Att synliggöra hållbar utveckling i byaplanen hjälper till att identifiera det som redan fungerar väl i byn, men också att säkerställa att utvecklingen granskas långsiktigt ur miljömässiga, sociala, ekonomiska och kulturella perspektiv. Samtidigt blir de gemensamma målen mer konkreta, lättare att kommunicera och enklare att genomföra.
För att integrera hållbar utveckling i byaplaneringen finns det gott om verktyg, material och praktiska exempel att ta hjälp av. Ta del av materialet här:
Nora Backlund, Svenskfinlands Byar
Skribenten arbetar som specialsakkunnig i landsbygdspolitiska KERÄ-nätverket och ansvarar nationellt för utvecklingen av den svenskspråkiga byaverksamheten. I sitt arbete främjar hon såväl hållbar utveckling som frågor som rör byautveckling.
Landsbygdspolitikens KERÄ-nätverk (För hållbara landsbygder och en rättvis omställning 2024–2027) fokuserar på hållbarhetsfrågor som är aktuella på nationell, regional och lokal nivå. Nätverket lyfter fram hållbarhetens alla dimensioner, ekologiska, sociala, kulturella och ekonomiska perspektiv, i sitt arbete.
Nätverket koordinerar också den nationella Hållbarhetsveckan som i år äger rum den 21-27.9.2026, ett utmärkt tillfälle att synliggöra det hållbarhetsarbete som görs i den egna byn.
